Idag har jag tränat 15 minuter på Orbitreken, promenerat i 20 minuter och kollat på tv. Pratat i telefon, ringt om jobb, löst suduko och kollat igenom mina kläder.

Detta TROTS att jag har ont i varenda kroppsdel. Anledningen är väl att jag inte känner all smärta när jag rör på mig, stänger liksom av det där. Jag har även upptäckt att när jag tränar/motionerar så låser jag allt. Jag känner mig inte fundersam, orolig eller tänker på alla bekymmer. Detta gör att det kanske blir lite som en flykt, en flykt från verkligheten. Men å andra sidan, är det så dåligt då? Alla behöver vi något som får oss att lämna den hårda verkligheten för en stund!

Jag tänkte faktiskt ta itu med mitt pluggande nu.. Kanske vore på sin plats? Uh.. Om jag ändå inte hade varit så utomordentligt trött på skolan och alla dess krav. Ge mig lite kämparglädje!!