Det var ett slag under bältet.. Fyfan vad detta är jobbigt. Snacka om att hämnas.. Och du lyckades! Kändes det  bättre att göra så? Jag är bara nyfiken..

Nu när man har börjat på ny skola med ingen som helst från min gamla så märker man vilka som är en vänner. Jag tycker inte mindre om någon bara för att man inte har pratat på ett tag. Om man är riktiga vänner ska det inte spela någon roll, det ska vara som om man umgicks igår. Jag försöker, men får ingen respons? Härligt nog är jag en sådan person att jag låter det rinna av mig bara. Självklart tycker jag det är jätte tråkigt och jag saknar alla stunder jag har haft med människor. Men vad ska man göra om man inte duger längre? Söka sig på nya äventyr :) Vilket jag är duktig på! Oavsett.. Idag ska jag in och handla min efterlängtade kappa i Malmö som jag DESSUTOM får 100kr i rabatt på eftersom jag köper den på nyrenoverade H&M på gustav. Imorgon ska jag och David slappa lite. På fredag ska jag antagligen till min syster och umgås med henne lite, ett tag sen sist. Nästa vecka kanske leka med Malin :) och Camilla! 1 vecka kvar..

I could stay awake just to hear you breathing,
Watch you smile while you are sleeping,
While you're far away and dreaming,
I could spend my life in this sweet surrender,
I could stay lost in this moment forever,
When every moment spent with you is a moment I treasure,


 I don't wanna close my eyes,
I don't wanna fall asleep,
Cause I'd miss you babe,
And I don't wanna miss a thing,
Cause even when I dream of you,
The sweetest dream would never do,
I'd still miss you babe,
And I don't wanna miss a thing.

Lying close to you,
feeling your heart beating,
And I'm wondering what you're dreaming,
Wondering if it's me you're seeing,
And then I kiss your eyes,
And thank God we're together,
I just wanna stay with you in this moment forever,
Forever and ever.


Kan man tycka om någon så mycket att det gör ont?
Kan man tycka om någon så mycket att det inte går att beskriva med ord?
Kan man tycka om någon så mycket att endast 1 minut utan dess närhet är fullständigt olidligt?
Jag tycker om någon så mycket.

Forever and always?

Jag skulle nästan kunna beskriva mig som den lyckligaste människan på jorden.
Självklart har jag trott att kärleken som beskrivs i sagorna faktiskt existerar, men att jag skulle få uppleva det?
Allt känns så perfekt, så harmoniskt. Han får mig att bli hel.

Att lita på människor har blivit svårare och svårare ju äldre man har blivit. Mitt förtroende för killars pålitlighet har också förvärras något enormt. Men Henrik, han har byggt upp (nästan) allt på väldigt kort tid.

Allt är så perfekt att jag nästan väntar på att något ska vara fel. För så här bra kan man väl inte ha det?
Jag är så rädd för att vi har träffats för tidigt, för jag vill aldrig skiljas från honom. Jag vill verkligen inte det!

Låt vår kärlek alltid brinna, släck aldrig elden.
Jag vill alltid vara nära dig.
Finns så mycket jag vill säga, men så lite som blir till ord.


________


En annan liten älskvärd sak är min hund Leia. Vad skulle jag gjort utan henne?
Hon är en trogen sängkamrat när Henrik är i Norge. Hon slickar mina våta kinder.
Hon lyssnar alltid och jag slipper höra fåniga försök som ska få mig på bättre tankar.
Jag har nu insett att människans bästa vän faktiskt är hunden!
I vått och torrt. Leia skulle aldrig tveka att skydda mig om jag skulle känna att jag blev hotad eller något dylikt. När jag kommer hem så är det Leia som är gladast när jag kommer hem, det är hon som hoppar  galet i en rund ring runt mig med ögon som skriker av lycka.
Hon är världsbäst på att säga förlåt. Hon märker direkt när hon har gjort fel och kommer omedelbart skamset fram till mig och gör what ever it takes för att få min förlåtelse.


Nog med djupa tankar och funderingar. Nu ska jag dricka mitt glas med multivitamin (som för övrigt är sagolikt gott) och sedan gå och lägga mig i sängen. Självklart kommer jag titta på tv och ligga och klia Leia bakom öronen tills både hon och jag somnar. I sömnen kommer jag färdas till drömmarnas land och få vara med Henrik :) Endast 5 dagar nu.

Så, godnatt människor!

Ni suger ut all min livskraft. För helvete!!!!! JAG VARKEN ORKAR ELLER VILL MER.
Jag ska sluta försöka nu. Helt och hållet. Ni betyder absolut ingenting, nada shit!!

Så jävla perfekt att allt blir såhär när du har åkt..
Nu har jag ingen trygg famn, nu har jag ingen att få fly till och få må bra med.

Ni vill inget annat än att få mig att må så jävligt ni bara kan.

Faan vad jobbigt.. Kalla mig löjlig, men va fan.. Vill jag höra sånt? NEJ!
Tycker jag det är skoj? NEJ!.. Så varför?