MEN KOM DÅ!


Det känns bättre. Inte bra, lång ifrån, men lite bättre. Att förlåta, det kommer ta tid. Jag tänker inte älta det här.. Det gör jag tillräckligt inuti mitt huvud redan. Är tom på ord dessutom.


Nåväl.
Jag har precis ätit en oemotståndligt god omelett och väntar på att kaffet ska bli färdigt. Mamsen och jag sitter och gluttar på So you think you can dance och dömer alla som dansat. Inte lätt att låta bli när båda är dansare och har väldigt kritiska ögon :)

Okej, nu kan vädergudarna sluta busa med oss. Låt knopparna komma, värmen och de varmare vindarna. Om inte, så blir jag tvungen att dansa en ritualdans. Den är inte vacker, men de tigger om den!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0